Barnen ...

 Är det bästa man har. Tiden med dem går fort. Var ålder har sina bekymmer... Från krupp till tonårsproblem, det går i ett nafs.

Jag är i fasen tonår. Har hört att tonåringar blir sura och obstinata. Jag håller på att brytas ner av en tönåring, som oavbrutet skämtar och vitsar. Jag biter mig i knogarna för att inte "ta ton"... Hellre en helmunter tonåring än en grinolle. Att de kunde bli så visste jag inte.

Allt tycks vara en balansgång.

Jag citerar sonen " Kaos liksom ..."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0